Svenska

<i>Ofred</i> tar avstamp i det uppmärksammade avhoppet av Wagner-soldaten Andrej Medvedev som sökte asyl i Norge i januari 2023, men vidgas till ett porträtt inte bara av en förrymd soldat med en söndertrasad uppväxt utan av en hel nation. När andra reportrar kallas hem från ett Ryssland som isolerar sig, reser Åsne Seierstad tillbaka till det land där hon studerade och senare skrev sin första artikel. <br/><br/><i>Ofred </i>är en berättelse om nationens centrum och dess periferi, om storstäderna Sankt Petersburg och Moskva och om Sibiriens glesbygd. Det är också en berättelse om oppositionella, likgiltiga och Putintrogna, om familjer som blir kvar när männen kallas in till kriget. Det är en berättelse som genom en rad öden försöker förstå vad som händer och har hänt i Ryssland under kriget mot Ukraina, i en tid då det mer än någonsin är nödvändigt att förstå vår granne i öst. <br/><br/><b>Åsne Seierstad</b> är en av Nordens främsta sakproseförfattare, känd inte minst för böcker som <i>Bokhandlaren i Kabul</i>, <i>En av oss</i> (om Breivik och massakern på Utøya) och nu senast <i>Afghanerna</i> (utgiven på svenska av Polaris 2023).<br/><br/><i>"Det är journalistik i sin bästa form"</i> DN <br/><br/><i>"En djärv skildring"</i> Göteborgs-Posten<br/><br/><i>"Rörande och drabbande"</i> Expressen <br/><br/><i>"En storartad och häpnadsväckande skildring"</i> SvD <br/><br/><i>"Stark, engagerande och unik"</i> (Betyg 5 av 5) BTJ 

I <i>Växjöliv - oförglömliga personer ur stadens historia </i>tar författarna Hasse Nilsson och Håkan Nordmark sådana människor i hand och följer deras livslinjer. Boken berättar om personer som fängslar, roar och fascinerar. <br/><br/>Ett par av människorna du får stifta bekantskap med: <br/><br/>- Växjöflickan som blev piratdrottning.<br/><br/>- Johnny Bodes Växjöbravader. <br/><br/>- John Bull och hans barn.<br/><br/>- Alaska-Pelle, från mjölnardräng till guldgrävare.<br/><br/><br/><br/>Hasse Nilsson och Håkan Nordmark följer med <i>Växjöliv </i>upp sin uppmärksammade bok <i>Gatuliv - människor och levnadsöden i Växjö. </i>

"Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då - politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden."<br/><br/><br/><br/>90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

Boken handlar om författarens egna erfarenheter av att mobbas på arbetsplatsen. Han beskriver här varför förekomsten av mobbning på jobbet varit i stort sett oförändrad sedan 1990-talet, trots att medvetenhet och bred kunskap om problemet funnits sedan dess.  Boken ger samtidigt en teoretisk förklaring till det mönster och den logik som gör att visselblåsare som larmar om problem på arbetsplatserna utstöts ur gemenskapen och till slut förlorar sina jobb. Man beräknar att ca 200 000 personer årligen drabbas och att 100 300 människors död per år förorsakas av mobbning. Detta kan jämföras med att arbetsplatsolyckor mellan åren 2012 och 2021 lett till mellan 24 och 40 förlorade liv per år. <br/><br/>Men varför mäts inte dödsfall orsakade av den psykosociala arbetsmiljön, frågar sig den insiktsfulle och hårt drabbade författaren. Många liv skulle kunna räddas.  <br/><br/><b>Om författaren  </b><br/><br/>Gunnar Johansson är professor i folkhälsovetenskap och har även arbetat på Statens folkhälsoinstitut. Han har egen erfarenhet av att ha varit visselblåsare och blivit utsatt för mobbning på arbetsplatsen. 

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete <i>Das Kapital</i>, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet. <br/><br/>I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av <i>Kapitalets</i> första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning <i>Att studera Kapitalet</i>. <br/><br/>I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av <i>Att studera Kapitalet</i>. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt <i>Supplement</i> till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i <i>Kapitalet</i>. <br/><br/><br/><br/>"En gång var <i>Kapitalet</i> sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om <i>Kapitalet</i> i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)